Min biologiska pappa existerar inte för mig längre. Han Förtjänar inte att finnas i mitt liv efter allt han gjort mot mig och mina syskon.

Min mamma är däremot världens absolut bästa mamma! Det säger väl alla om sina egna, men hon är verkligen det. Hon har jämt ställt upp med skjuts, betalat ridning och andra aktiviteter för mig och mina syskon. Jämt funnits där, även om vi kan tjafsa en del så är det för att vi är för lika i vissa fall ;) Och vi blir alltid vänner snabbt igen, och vi kommer nog närmare varandra efter varje gång. Jag ser också upp till min mamma väldigt mycket. Hon har koll på allt, ORDNING på ALLT verkligen!
Efter allt som hänt så är vi närmare varandra än någonsin! Jag älskar henne över allt annat och vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka henne för allt hon gjort/gör mer än att försöka vara en underbar dotter.

Min mammas man Stefan är kind of my dad, de har levt ihop sen jag var typ 6 år? Han har alltid ställt upp på mig och mina syskon, alltid behandlat oss lika med hans riktiga son som han har med mamma. Och han har gjort allt en pappa ska göra och mer därtill!

Mamma och Stefan, ni är ovärderliga och jag älskar er. Alltid! No matter what.