Usch jag har haft feber på besök, men nu är den borta. Så imorgon återgår jag till stallet igen.

Usch.. Jag känner mig ensam? Jag har fantastiska vänner och en fantastisk familj.. Så varför? Jag vet inte.. Antagligen för att det är för mycket som händer nu. Det är inte långt kvar tills allt blir verkligt och förändringarna sker. Jag längtar tills om ett par veckor! Då kommer nog många stenar ha fallit från mina just nu tunga axlar. Och jag kommer ha mer tid för mig SJÄLV och skolan.. Jag känner mig svajig nu, och det är inte bra. Jag vill stå stadigt på jorden. Nu balanserar jag på ett ben.. Men snart på båda! Behöver nog gå en promenad nu, få andas in frisk luft och rensa tankarna.. Ipoden på högsta volym vore nåt!

Eller lite kvalitetstid med mormor och morfar.. De gör alltid susen!

Hmm.. jag har blivit erbjuden att få en yttepytteliten och sjuuuuukt söt kattunge! Hur göra? Mysigt med sällskap, och nu kommer jag ju vara hemma mycket mer så med tiden skulle det funka :)
Jag vet redan namn om det nu blir så ;)